Svart

Vaknade tjugo i åtta imorse av att Lönne mms:ade en bild på sitt leg till mig, hans årskort hade jag redan fått. Det spöregnade ute. Somnade om och vaknade av mitt alarm strax efter åtta. Nytt sms ifrån Lönne ”Det sägs att kön är ända ner mot södra redan”. Men helvete. Bara till att kliva upp då.

Drog på mig långkalsonger och dubbla strumpor då det var sånt ruskigt jävla väder. Käkade frukost och tog sedan tuben strax efter nio. Från Hässelby gård tar det mig en dryg halvtimme till Råsunda, via Brommaplan, i vanliga fall, men då bussarna är omdirigerade pga bygget runt Solna centrum och Råsunda fick jag gå en bit. Var framme vid kön först vid någon minut i tio. Då var kön redan in en bit utanför södra. Ställde mig snällt sist och drog upp paraplyet.

Adam ringde och frågade om jag sett kön och jag svarade att jag redan var där och att jag kunde fixa hans biljett också om han skickade bild på årskortet och ID-kort. Sagt och gjort. Ringde sen Erik, som inte har någon riktig mobil utan bara något skräp som typ halvt går att ringa till, och frågade om han inte hade någon arbetspolare som kunde fota hans grejer och skicka till mig. Det gick också. Så jag stod där och skulle hämta ut biljetter åt mig och tre till. Adam ringde och frågade om jag ville ha sällskap, och dök upp en halvtimme senare med två takeaway-muggar med varm choklad. HÄRLIGT! Fortfarande pissväder, även om regnet avtagit.

När man äntligen började se slutet på kön kommer Johan Segui gåendes och ropar att det finns 50 biljetter kvar. Helvete också. Det är utan tvekan över 50 personer före oss, och dessutom snittar väl de flesta personer ca 3-4 biljetter vardera. Vafan gör vi då? Vi får tydligen skriva upp oss på en ”väntelista” då AIK ska försöka få tag i fler biljetter. Man har frågat flera gånger tidigare och fått nej men nu är det på allvar. De 1600 biljetter vi hade tog slut på 1,5 timme. Så vi får väl se. Men till Eindhoven ska vi oavsett! Adam och jag tyckte vi var värda nåt gott efter att ha köat i 3 timmar så vi drog till Offside och käkade lunch och tog en bira. Klart värt.

Sitter i plugget på en programmeringslab och väntar på att få redovisa. Nya datorn med. Yaaaay. Sen blir det bums hem och dumpa väska med dator och annat och dra mot Solna för att ta nån bira innan ödesmatchen. Publicerar inte det här nu då det blir så många inlägg, väntar istället tills efter matchen ikväll så det finns något mer att skriva om. Be right back!

Jaha, detta var planerat att postas igår men det blev inte av. Jag drog hem efter plugget och käkade lite snabbt och stack sedan till Husby med Jerka. Vi tog några bira och skrattade lite åt att dif torskade. Det tog ett tag att komma iväg så vi rullade in på Råsunda under Åh vi e AIK och hamnade rätt långt ut på högerkanten. Inte så värst farligt ändå. Det var härligt att kliva in i elljuset på Råsunda en annars kolsvart och disig kväll.

Första halvlek. AIK började inte bra, precis som de senaste femtioelva matcherna, och i den 24:e minuten fick jag psykbryt på Daniel Majstorovic. Pojkflickan Niklas Hult skjuter ett skott från vänster som Turina har lite problem med och returen går rakt ut framför mål. ”Maestro” är bra mycket före Elfsborgs Viktor Claesson och ska egentligen bara ta sig till bollen och sparka undan den, men segare och mer nonchalant ingripande får man fan leta efter. Majstorovic joggar fram mot bollen medan Claesson springer allt han har och glidtacklar runt Majstorovic och bollen går stolpe in. Jävla fitthelvetesjävlaFAAAN också!

AIK får dock ett bra läge på en retur där Bangura klipper till, bollen styrs och tar såklart i ribban och rakt ut. Ramreturen plockar Borges upp och han måste få en bättre träff på den, men han skjuter högt över. Pissigt.

I halvtid skriker både jag, Lönne och Erik om att Lalawele måste bytas ut. Han var rent ut sagt usel. Värst var när AIK kommer i ett 3-mot-2-läge där Lala har bollen. På högersidan kommer en sopfri Martin Lorentzson springande men istället för att passa honom tittar Lala rakt ner i marken och försöker ta sig förbi själv ut på vänsterkanten där han till slut faller och tappar bollen. Varför inte byta ut honom redan i halvtid och in med typ, DG, eller varför inte Henok och köra Bangura på kanten? Eller till och med Lundberg, vars snabbhet hade kunnat fungera bra i den här matchen.

I andra halvlek såg spelet lite bättre ut, men det var inte jättebra. I minut 56 skulle det dock hända grejer. Martin Mutumba (bäst i laget enligt mig) kommer runt på vänsterkanten och tittar upp och ser Lorentzson komma springandes inåt planen bakom alla andra, och har mycket yta. Martin passar in och Lorentzson trycker till och får en rejäl träff som susar in vid bortre stolpen. Härligt! Nu har vi tid att sätta tvåan också! Men nej. Minut 70 och Lala är fortfarande på plan. Vad fan är fel på dig Alm?! BYT! 75:e minuten. Äntligen, ett byte på gång. Är det Quaison som ska in? Vad fan? Nämen, det är två som ska byta! Henok ska in! Vad i helvete? Tre byten? Haha, jaha okej! DG på g också.

Man kan ju inte klaga på ambitionen med tre byten, men att Quaison, DG och Henok får ersätta Lala, Moro och Karikari vetefan om det var helt rätt. Men vafan, kör bara! Gör mål!

Tiden går och går och går, men inget mål kommer. Hansson blåser av matchen efter drygt 93 minuter och det känns mer som 2 förlorade poäng än 1 vunnen. Vi har det inte i våra egna händer längre, utan är beroende utav andra resultat för att kunna ta detta.

Som jag skrev igår så tror jag, iom att vi inte vann, att guldet är kört. Det här var en måstematch. Visst, vi ligger bara 2 poäng bakom Elfsborg och kan hamna 4 poäng bakom Häcken men det känns inte som att vi kommer ta in de poängen. Men jag blir överlycklig om jag har fel.

Johan Westin på Svenska Fans beskriver det ganska bra när han ger Daniel Majstorovic beyget underkänt med denna förklaring: ”Daniel Majstorovic har spelat 48 A-landskamper för Sverige och fyrtiofemmiljoner matcher på seniornivå. Idag märktes det inte. Hans agerande, eller ickeagerande, vid Elfsborgs ledningsmål är fullständigt oacceptabelt. Särskilt i en guldstrid, särskilt i AIK. Grundar betyget 1 endast på den situationen, resten skiter jag i”. Hahaha.

Efter matchen drog jag och Erik ut och mötte upp ett par polare vid Fridhemsplan, på väg dit stötte vi in i Adam m fl och Jocke Hall som fotade oss i rulltrappan. Blev sedan en seeeen kväll för mig. Men; Kung på natten, kung på dan. Nu började jag förvisso 10 så det var rätt lugnt att ta sig till skolan. Strax dags att dra hem från densamma!

Nu loggar jag ut härifrån! På återseende.

 

Affe

Poängtapp i Peking

Blev ett senare inlägg än vad det var tänk från början. Det beror på att när jag kom hem på söndag kväll så drog jag ut med en polare, Axel, och drog några öl till och med anledning av detta låg jag i sängen hela dagen igår och mådde apa. Mer om det senare.

Började söndagen med att kliva upp runt 10-11-tiden och käkade frulle. Det var bestämt att vi skulle rulla från Brommaplan vid 14, så jag hade lite tid att spendera. Den spenderades med att göra i princip ingenting. Läste AIK-forum och massa AIK-nyheter. Vid halv två drog jag hemifrån och mötte Jerka vid tuben. Vi åkte till Bromma och mötte där upp David och Lönne, som också skulle med i bilen.

Strax efter två rullade vi iväg och Leffe slog igång Åh vi e AIK-skivan direkt och vi knäckte första ölen. Var en skön resa men när vi närmade oss Norrköping började det regna helt otroligt mycket. Såg nästan ingenting ut genom framrutan trots att torkarna körde på full fart. Till slut lyckades vi ändå komma fram. Leffe lyckades hitta en parkering längs vägen precis vid arenan så vi ynglingar drog därifrån till samlingspuben Trädgårn. Vi dök upp i spöregnet någon gång mellan 16-1630 och beställde in öl. Satte oss vid ett bord under ett partytält och snart så sprack himlen upp och solen smög fram. Härligt. David, Erik och Lönne började tjafsa om hur något mål i någon match för massa år sedan gick till, om det var på frispark eller spelmål. De slog vad om det och vi var tvungna att kolla upp. David hade rätt i att det var ett spelmål och vann vadet. Lönne rev i ilska sönder den tjugolapp som David skulle få och fick istället ge honom en femtiolapp. Lönne tyckte det var roligt.

Efter två bira började stället vara rätt tomt så vi bestämde oss för att dra iväg mot arenan. När vi kom till bortasektionen var det nästan tomt utanför så det var bara att rulla in. Tycker det var hyfsat drag i AIK-klacken, ingen toppmatch men höll igång nästan hela tiden ändå. Celso Borges  gjorde matchens första mål när han tryckte in en retur på Daniel Gustafssons skott i 20:e minuten. 1-0 i halvtid vilket borde varit mycket mer då vi haft ett flertal riktigt bra målchanser som inte förvaltats. I pausen stack jag ner och köpte en korv i kiosken och jag insåg under måndagen när jag låg hemma och mådde illa att det var det enda jag åt på hela dan förutom några mackor till frukost, vilket troligtvis var anledningen till mitt extrema illamående.

I andra halvlek var AIK lite mer avvaktande, man gick inte ut lika offensivt utan försökte försvara ledningen man hade. Det funkade bra, till den 72:a minuten, när AIKs försvar gick bort sig likt Napoli borta och Thorvaldsson gör mål. Riktigt surt var det. Men AIK började då spela mer offensivt och hade också bytt in Karikari. Och i den 84:e minuten så gjorde denne Karikari sitt fjärde allsvenska mål sedan ”återkomsten” när han bombar bollen upp i nättaket från nära håll efter att Bangura slängt sig över kortlinjen för att nicka tillbaka bollen innan den hann ta sig över linjen. Eufori! Helvete va skönt! Ännu en gång avgör vi en match i slutminuterna.

Trodde jag ja. Eller, trodde nog alla på arenan. Men Lorentzson och Gustafsson klantar till det ordentligt när IFKs Florén får stå och måtta ett inlägg hur länge som helst. När inlägget kommer är Thorvaldsson högst på den då Per Karlsson är några centimeter ifrån och får en träff som tar stolpe in. Så mycket tur man kan ha i ett och samma läge. Men Norrköping är effektiva och det är inte vi, och då får man skylla sig själv.

Vi åkte hem med Leffe (som satt på långsidan) och drack en del öl på vägen hem, iaf jag. När vi kom hem fick jag tag i Axel och vi drog till Theodoras vid Fridhemsplan och tog någon öl. Rätt dåligt drag där så vi drog vidare till Lion Bar på Sveavägen, men även där var det rätt segt. Är inte sån jävla fart på Stockholm en söndag kväll, iaf inte på de ställena. Jag kom hem runt halv fem och sov fram till 13 typ. Sen mådde jag så jävla dåligt att jag inte kunde röra mig ur sängen på hela dan.

Jag skrev ju innan att jag trodde att guldet skulle vara kört om vi inte vann denna, men som tur var så tappade även Elfsborg två pinnar  hemma på konstgräset i Borås, trots en man mer i över 70 minuter. Helt sjukt. Men iom att även Malmö tappade två poäng i matchen mot Helsingborg så innebär det att vi bara är två poäng bakom Häcken och Elfsborg och har samma poäng som Malmö. Vi har det fortfarande i egna händer!

Imorgon fortsätter serien när vi tar emot Elfsborg, avspark 20.00. Och den här matchen kan jag säga att om vi torskar så känns det ordentligt kört, då är vi fem poäng bakom Elfsborg med sex matcher kvar. Men Elfsborg har bara tagit en (1!) poäng på naturgräs i år och är inne i lite utav en ”svacka” då de tappat 7 poäng de senaste 4 matcherna, samtidigt som AIK tappade sina första poäng i söndags efter 4 raka vinster. Det som oroar lite är AIKs försvar senaste två matcherna, men vi vet att de kan bättre så det är bara att hoppas att de rycker upp sig.

Ikväll spelar AIK hockey bortamatch mot HV71, svår match men inte omöjlig. Kan man hoppas på första trepoängaren?

Nu får det räcka för idag, återkommer efter AIK:s match imorgon!

 

Affe

Mission: IFK Norrköping

Klockan är 00.21 och har alltså precis tickat över till söndag. Gameday. Själva funderar jag på att sova strax så man är i toppform när man ska ut på vägarna i Sverige och reppa AIK. Morgondagens (eller egentligen dagens, men jag kommer hålla mig till morgondagen då jag inte lagt mig ännu) uppgift är alltså IFK Norrköping borta.

Vi kan väl börja med vad som hänt sen senast, alltså senast dygnet i princip. Inte mycket helt enkelt. Men AIK Ishockey har spelat och det gick dessvärre inte särskilt bra.

Min helg har varit lame, satt igår kväll och pluggade matte och satt ett tag innan hockeyn och pluggade matte, och efter hockeyn var det matte igen (högskolan kör hårt med mig, eller så är jag bara kass). Hockeyn drog igång vid 16.00 och då jag hade matte att göra så såg jag den helt enkelt hemma på TVn, som tur var gick den på Cmore Sport, vilket är den enda sportkanal jag har (Cmore är för övrigt ett fult jävla namn, och loggan är ännu fulare). Första perioden var inte bra alls. Luleå dominerade och åkte ifrån oss totalt och hela tiden. Att det inte stod 2-3 mål mot 0 efter första får vi tacka inhopparen Niklas Lundström för, som för dagen vaktade målet när Larsson vilades. Sista minutrarna av första gav dock mersmak då AIK kämpade sig in och hade en del anfallsspel, mest tack vare tvillingarna Ahlström med Joakim Nordström som tredje partner. Strax före paus fick AIK med sig en puck out-utvisning vilket skulle komma väl till senare.

Andra perioden hann bara börja. Efter 43 sekunder får Jonas Liwing pucken på högersidan, glider helt obevakad framåt och snärtar in 1-0 via målvakten Rautios axel. Men roligare än så fick AIK inte ha det. Orkar nästan inte ta upp resterande del utav matchen då det i princip bestod av Luleå, Luleå, Luleå och Luleå. Matchen slutade 3-1 till Luleå efter mål utav Niklas Olausson, Linus Klasen och Cam Abbott. Det hade lika gärna kunnat bli 6-1 också, om inte Lundström gjort en grym match och haft stolpar och ribba med sig. Är det något gott man ska ta med sig är det väl att vi hade sex (6) utvisningar emot oss och inte släppte in ett enda mål i dessa.

Jaja, jag vill inte såga laget helt direkt men kan säga att rycker vi inte upp oss blir det ett tufft år i år. Jävligt tufft.

Imorrn väntar Norrköping borta för fotbollsgrabbarna och det är bara att totalt ladda om och lägga 0-4-förlusten i Europa League bakom oss. Bara grejen att Napoli ligger på 49e plats i UEFAs ranking och IFK Norrköping inte ens finns med säger ju en del. AIK huserar för övrigt på plats 259. Nu har ju UEFA-ranking noll, och verkligen noll, att göra med hur det går i matchen. Allsvenskan lever sitt egna liv. Ett liv där Örebro som tagit 11 poäng på de inledande 21 omgångarna nu tagit 4 poäng de senaste 2 omg. Bara det liksom. Eller där lag som BK Häcken, som snittar under 5 000 på sina hemmamatcher för närvarande leder hela serien.

IFK Norrköping är ett lag som passar AIK, senaste gången vi förlorade mot dem i en tävlingsmatch var i Svenska cupen 2007, då förlorade vi på bortaplan med 1-0. Därefter har vi sex raka segrar mot laget från ”Peking”. Senast vi mötte Norrköping, hemma på Råsunda i Maj, vann AIK med 5-2 efter en bedrövlig inledning där Peking tog ledningen med 2-0. Norrköping kommer till matchen med en seger mot Syrianska senast, och trots en rad poängtapp innan den matchen ligger man faktiskt på en sjätteplats (före lillebror!). Något som diskuterats och som vidare kommer diskuteras är hur AIKs trupp kommer orka att lira två tävlingar samtidigt. Guldstrid hemma i Allsvenskan och gruppspel ute i Europa. Något som talar för att  AIK ska klara detta är bredden på truppen. På bänken mot Napoli hade vi Stamatopoulos, Backman, Quaison, Ibrahim Moro, Gustavsson, Lundberg och Goitom. Sju spelare som hade kunnat starta i något annat allsvenskt topplag. Härlig konkurrens. Hade jag format laget inför imorrn hade jag nog ställt upp som följer:

Turina
Lorentszon – Backman – Karlsson – Johansson
Lalawele – Borges – Danielsson – Mutumba
Karikari – Bangura

En ändring från truppen mot Napoli och det är Backman in och Majstorovic ut. Mastro var inte på topp senast och behöver vila lite mellan matcherna, han är trots allt inte i fullt matchtempo ännu. Frågan är om man kanske skulle rotera på ännu fler spelare? RÅP in på mitten kanske, med Gustavsson på högern? Kanske försöka vila en ytterback och flytta ut en mittback där eller sätta ner Tjerna/Helgi/Lalawele på en defensiv position? Skulle kunna funka. Frågan är hur mycket man vill ”riskera”. Vi måste vinna imorgon. Vi måste. Inget annat finns. Tar vi inte 3 poäng så känns guldet väldigt avlägset.

Alhassan ”Crespo” Kamara är som bekant utlånad till Örebro och har gjort det riktigt bra senaste matcherna och är utan tvekan delaktig i varför man tagit poäng. Borta mot Kalmar gjorde han 1-1 målet som sedan följdes upp utav ett 2-1 mål för Örebro och i matchen mot Syrianska idag dundrade han in 2-2 i 93e minuten, borta mot Syrianska. Läste en kommentar någon hittat på ett avlägset ÖSK-forum som var något i stil med att ”Kamara är alldeles för bra för oss”. Känns härligt. Förhoppningsvis kan han komma tillbaka nytänd, precis som målsprutan Karikari gjorde.

Som jag skrev tidigare så åker jag till Norrköping med Erik, Lönne och Eriks farsa. Vi lär dra från stan vid 14-tiden så räknar att vara framme vid 15.30. Enligt Black Army är det stället ”Trädgårn” som gäller för gnagare, öppnar 13.00. Kommer möta upp några kompisar från gymnasiet som pluggar i Norrköping, som också ska på matchen. När Gnaget kommer till stan, då går man och kollar.

När jag ändå skriver ett inlägg måste jag bara tipsa om en film ni ska se, Warrior. Handlar om två bröder som boxas i MMA. Har haft filmen på datorn i ett halvår men inte känt mig sugen på att se den, då jag varken är ett fan av MMA, UFC eller annan boxning, så jag har aldrig kommit till skott. Men idag sa en polare att jag var tvungen att se den, och sagt och gjort slog jag igång den. Det är en utav de bästa filmer jag någonsin sett. SÅ jävla mycket mer än bara en film och boxning. Se den för fan!

Ska nog gå och lägga mig, är sjukt taggad inför Norrköping away så vill bara sova bort tiden så att det blir avresedags någon gång. Rapport lär komma imorgon kväll eller (mest troligt) på måndag.

Har längtat efter att höra ”Här é pyromanerna från Huvudstan!”. Kommer eka tungt imorrn! För övrigt räknar jag med att Norrköping smällt upp de där flygplatsmetallbågarna som de hade förra året, så insläppet lär ta ett tag.

Nu är klockan 01:08, tog fan drygt 45 min att knappa ihop det här.

På återseende!

Affe

Tung start i Europa League

AIK åkte på en tung start i Europa League, både i matchen och totalt sett.

Var rätt taggad inför matchen, även om jag inte vågade hoppas på något mer än en förlust, eller eventuellt 1 pinne. Hade åkt ut till Husby och skulle se matchen hos David, med Adam och Erik. Jag drog direkt från skolan, drog förbi Webhallen och köpte en ny laptop som jag sitter och skriver på nu (wooop!) och åkte sedan ut till Husby. Såg lite uppsnack och AIK-klacken hördes faktiskt rätt bra. Matchen drog igång och det tog bara 6 minuter innan Nisse och Mastro gick bort sig lite och Vargas i Napoli la in bollen i nät. Såg faktiskt inte helt otagbart ut och jag vet inte riktigt vad Turina gjorde.

Resterande del utav halvleken var en uppvisning ifrån AIK. Vi hade mest boll och fick styra spelet lite som vi ville. Vi pressade Napoli högt vilket gjorde att de ofta tappade boll och vi kunde fortsätta anfallen. Vi hade 7 avslut i första varav 4 på mål. Minst ett borde ha gått in. I halvtid kändes det ändå positivt med tanke på hur spelet sett ut, men detta raserade rätt fort när våra backar än en gång gick bort sig direkt i andra och Vargas kunde göra sitt andra mål för kvällen. Nu kändes det som tack och godnatt.

Matchen slutade 4-0 till Napoli och Nisse summerade det ganska bra när han sa att ”De gör fyra mål och har inte ens fyra målchanser”. Det kändes verkligen så. Men Napoli var effektiva och vi var det verkligen inte. Dessutom var det vår normalt sett starkaste lagdel som det brast för idag, försvaret och målvakten. Vet inte om det var rätt att slänga in Maestro i 90 minuter i Europa League när han bara spelat 1,5 match. Tycker att Backman borde fått chansen istället, menmen.

Var på hockey i onsdags också. Tog bilen in och mötte upp Lönne på Hovet. Vi intog våra vanliga platser och satt och kollade uppvärmningen (längesen jag var på Hovet så tidigt att jag såg uppvärmningen). Matchen drog igång och första perioden var väl sisådär. Brynäs gjorde 1-0 på ett läge som INTE ska vara mål. Den får Daniel Larsson ta på sig faktiskt. AIK lyckades dock kvittera genom Joakim Nordström efter en snygg framspelning utav Andreas Frisk. Tyvärr gör Brynäs 2-1 innan första är över genom ex-djurgårdaren Daniel Widing. Lamt försvarsspel framför egen kasse kan jag tycka.

Efter drygt halva andra perioden slog Widing till igen och satte 3-1, riktigt turligt då det tar på en AIK-spelare och styrs vilket ställer Larsson i målet. Skit också. Men AIK gav inte upp. Både andra och sista perioden såg riktigt bra ut i övrigt och våra PP var riktigt vassa. Det var även i just PP som reduceringen skulle komma. Christian Djoos åker ut 2+2 minuter efter en tydlig hög klubba rakt upp i ansiktet på Broc Little. Drygt en minut in i powerplayet slår Dick Tärnström pucken längs isen in mot mål där Nicklas Jensen står och står pucken rakt upp i nättaket med klubban. FINT! Knappt en minut senare har Oscar Ahlström en klockren ribbträff där pucken först såg ut att gå i mål. Pucken studsar ner framför mål men AIKare lyckas inte peta in den.

Tredje perioden var som sagt också den rätt bra ifrån AIK. Det verkade dock som att puckfan aldrig ville in. Men efter 14 minuter kommer 3-3. En grötig situation där pucken flyger rakt upp i luften och landar precis framför Holmqvist i Brynäs-målet och petas in utav Victor Ahlström. Sjukt skönt! Humor när jag vänder mig mot Lönne och skriker ”GRÖTMÅL LÖNNE!” för att han alltid klagar på att vi aldrig lyckas sätta pucken vid de grötiga situationerna framför mål.

Det blir till slut förlängning för tredje matchen i rad. Och för tredje gången i rad drar vi på oss en helt jävla onödig utvisning när vi spelar med 5 man på isen istället för de 4 man ska spela med i förlängning. Brynäs utnyttjar detta och, ännu en gång, för tredje matchen i rad så tappar vi övertidspinnen.

Tråkigt värre.

I helgen är det tillbaka till det normala med match i Allsvenskan igen. Vi möter Norrköping borta och matchen är, precis som alla andra matcher nu, sjukt viktig. Jag, Erik och Lönne kommer åka dit, men dock inte med BA-buss denna gång. Vi åker bil med Jerkas farsa Leffe. Leffe är mannen som gjort mig AIKare så det ska bli jävligt kul. 3 poäng är ett krav, inget annat finns. Hoppas på grym uppslutning på plats från alla AIK:are. Norrköping borta är alltid en skön bortaresa!

Nästa hockeymatch är imorgon, lördag, borta mot Luleå. Svår bortamatch men då laget presterat bättre och bättre för varje match kan man ju iaf hoppas på den första trepoängaren, eller iaf två poäng!

Den 23:e spelomgången i Allsvenskan startar redan idag när djurgården tar emot en av våra toppkonkurrenter, Häcken. Vet inte riktigt vad man ska hoppas på, men ett kryss vore väl lämpligt! Ska man gå efter min tippning i föregående inlägg så tror jag dock att Häcken plockar 3 pinnar.

Har väl inget mer att skriva idag, så vi hörs väl säkert framåt helgen!

 

Over’n’out

Affe

AIK vinner Allsvenskan

Kontroversiell titel på inlägget? Kanske. Orimlig? Absolut inte.

 

En del plugg är mindre roligt och då är det roligare att sätta sig och gå igenom de fyra topplagens avslutande åtta matcher och beräkna poängen till slutet. Jag är absolut ingen expert och det här är helt och hållet mina egna gissningar. Well well, here we go.

Vi börjar från toppen med serierledande Elfsborg, nuvarande på 44 poäng.

Inledde mycket starkt och innan EM-uppehållet såg det ut som att de redan hade säkrat SM-guldet. Har inte gått riktigt lika bra efter detta men har inte heller tappat alldeles för mycket poäng. Har endast tagit en (1!!) poäng på naturgräs i år (självklart på Stadion mot lillebror) vilket är en rejäl nackdel i kommande slutspurt.

Kvarvarande matcher:

H Sundsvall 3p
B AIK 0p
H Örebro 3p
B Gais 1p
B Norrköping 3p
H Gefle 3p
B Mjällby 1p
H Åtvidaberg 3p

Totalt 61 poäng.

Kommentar: Elfsborg mycket starka hemma på konstgräset i Borås och har endast tappat två poäng där på elva matcher vilket är otroligt starkt. Jag tror AIK på naturgräs blir för svåra för Elfsborg och sedan har de tre andra bortamatcher, varav två är på naturgräs. Jag tror att Elfsborg tappar minst fyra poäng där. Jag kan ha helt fel, men tänk på att det lätt kan sätta sig i huvudet på spelarna också när de ska spela på naturgräs.

 

Därefter har vi uppstickaren Häcken som huserar på andra plats med 42 poäng.

Häcken har lyckats hänga på i toppen hela säsongen och har gjort mest mål i hela Allsvenskan. Har spelare som Waris Majeed och Rene Makondele som ligger etta respektive fyra i skytteligan. Oerhört farliga framåt men släpper även till en del bakåt.

Kvarvarande matcher:

B Djurgården 3p
H Helsingborg 3p
B Göteborg 1p
H Syrianska 3p
B Mjällby 3p
H Kalmar 1p
H AIK 1p
B Sundsvall 3p

Totalt 60 poäng.

Kommentar: Även Häcken är starka hemma, om än inte lika starka som Elfsborg. Har ett derby kvar och derbyn är alltid derbyn. Möter AIK i näst sista omgången vilket jag tror blir en totalt avgörande match för hela toppstriden.

 

På tredjeplats finner vi Malmö FF, även de på 42 poäng.

Jag vet inte riktigt hur men Malmö har hängt på hela vägen och tog en stor skalp när man totalt krossade AIK med 4-0 i somras (jag var där och det var bland det hemskaste jag varit med om). Sålde Ranegie precis innan transferfönstret stängde och många hävdar att de i och med det sålde guldet. Har endast två vunna matcher de senaste 5 matcherna.

Kvarvarande matcher:

B Helsingborg 1p
H Göteborg 3p
B Syrianska 3p
H Norrköping 3p
B Kalmar 1p
H Djurgården 1p
H Örebro 3p
B AIK 0p

Totalt 57 poäng.

Kommentar: Tappar nog en del poäng nu, om inte någon annan kliver fram och börjar göra mål. Har haft väldigt svårt i målproduktionen framåt sista matcherna och senast kom de undan mot Åtvidaberg med 3 poäng efter 1-0 på straff i 73e minuten. Tror Malmö har halkat ner till en fjärdeplats när säsongen 2012 summeras.

 

På fjärde plats, OCKSÅ på 42 poäng, ligger då svartgula AIK.

Jag har flera gånger under säsongen känt att ”Nä fan, nu är det nog kört”. Men varenda gång har vi jobbat oss tillbaka och så har övriga toppkonkurrenter tappat lite poäng och nu har vi faktiskt allting i egna händer. Det spelar ingen som helst roll om alla andra topplag vinner sina matcher för om vi vinner alla våra resterande matcher så går vi om allihop, eftersom vi faktiskt har matcher kvar mot alla tre. Skulle säga att vi förstärkt bäst utav topp 4-lagen under sommaruppehållet och har den absolut bredaste truppen. Frågan är om laget kommer orka spela en Allsvensk guldstrid och samtidigt spela mot europeiska storlag i Europa League.

Kvarvarande matcher:

B Norrköping 3p
H Elfsborg 3p
B Sundsvall 3p
H Gefle 3p
B Göteborg 1p
H Syrianska 3p
B Häcken 1p
H Malmö 3p

Totalt 62 poäng.

Kommentar: Överflödig. Nä självklart inte, men ska vi vara med och tävla är 3-poängare mot Norrköping, Sundsvall och Gefle sådant som vi inte har råd att tappa. Våra tre viktigaste matcher som vi har kvar är självklart mot Elfsborg, Häcken och Malmö. Vinner vi inte mot Elfsborg känns det som (precis som jag känt vid flertalet tidigare gånger) ”att det är kört”.

 

Sluttabellen ser då ut såhär:

AIK 62p
Elfsborg 61p
Häcken 60p
Malmö 57p

 

Man kan helt klart säga att det är en ruskigt spännande höst vi står inför, med guldstrid i Allsvenskan och Europa-äventyr på samma gång. Det vore otroligt häftigt att få stå på Råsunda i sista matchen mot Malmö och bärga guldet och det vore ett så förbannat värdigt avslut för Råsunda, även om vi har två Europamatcher kvar på Råsunda efter det.

Enligt SLO Tobbe har det sålts över 900 matchbiljetter till AIKs sektion i bortamatchen mot Napoli på torsdag vilket är jäkligt häftigt. Trodde aldrig att så många skulle ha möjlighet att ta sig dit med tanke på hur nära inpå det var från att lottningen stod klar.

Som jag skrev tidigare ska jag, Erik, Lönne och Adam  ner till Amsterdam och Eindhoven i Oktober och vi verkar bli ett rejält gäng där nere! AIK har fått ca 1600 biljetter och har redan börjat trycka på PSV för att få fler biljetter tilldelade. Har svårt att se att de skulle totalvägra då det innebär väldigt mycket intäkter om de släppte fler biljetter till oss, då de högst tveksamt kommer sälja ut resterande sektioner.

Jag, Erik och Adam var även nere i Poznan vilket var en otroligt spårad jävla resa, men det tänker jag inte ta upp nu. Får se om jag får ork/tid att skriva om det en annan gång!

Imorrn är det hockey! AIK – Brynäs på Hovet med nedsläpp 19.00, missa inte det!

Tackar för mig för denna gång och kommer säkert plita ner lite på torsdag kväll eller under fredagen, när vi mött Napoli borta. Hoppas alla där nere får en förjävla kul resa!

Affe

Söndagen med stort D

Mycket har hänt sen jag skrev här senast. Jag har hunnit byta jobb, slutat jobba och börjat plugga på KTH. AIK Hockey har hunnit spela semifinal i hockeyn och AIK Fotboll har hunnit spela 22 omgångar i 2012 års upplaga utav fotbollsallsvenskan.

Tänker inte gå igenom så mycket mer än så utan hoppar rakt in på det som inlägget kommer handla om, nämligen det sista derbyt på Råsunda Fotbollstadion mot antagonisterna dif. Derbyt med stort D.

Med tanke på hur viktig matchen var för oss, både i serien och för att bevara värdigheten för Råsunda. De ”kreativa” supportrarna i dif tjatade om att AIK minsann inte vunnit mot de på över 1080 dagar. Lite humor då vi ändå hamnat före dem i tabellen de senaste åren, undantaget 2010 då vi hamnade fem poäng efter dem. Men men, de har ju inte mycket annat att glädjas åt så man får väl ge dem det lilla.

Nåväl. Redan en vecka innan matchen började nervositeten smyga sig på. Ibland kunde man få hemska bilder på näthinnan om att se de där äckliga supportrarna på södra stå och hoppa och fira ett mål. Å andra sidan kunde man ibland gå på stan och fundera på matchen och flina till när man insåg att det faktiskt kunde gå riktigt bra. Ju närmare helgen man kom desto värre blev det. På fredagen blev det fest för att kunna lägga tankarna på annat. Dessvärre hängde man delvis med sina vänner som hamnat på fel sida och håller på fel lag och det slutade med en del tjafs. Går inte att hänga med gårdare så nära inpå match. Lördagen blev däremot lugn då vi bestämt oss för att kliva upp tidigt på söndagen. Satt hela kvällen och kollade inför derby-filmer och andra AIK-relaterade filmer. Framåt ett-halv två lyckades jag somna. Ställde alarmet på klockan nio och var nervös för att försova mig. Hur kunde jag tro det..

07.30 vaknade jag. Klarvaken. Jaja, lika bra att kliva upp då. Gick igenom allt på nätet som rörde AIK och ringde Jerka strax före nio. Han kom över och vi käkade lite frulle och tog en bira. Morsan var schysst och skjutsade oss och brorsan till Husby där vi skulle på förfest hos David med Adam och gänget. Det skulle serveras ”Bärs, bacon och bägg”, lite humoristiskt. Det serverades dock varken bacon eller ”bägg” men de käkade pannkakor. Var inte direkt hungrig så gick på ölen. Jävligt sköna lirare det där. Spelades mycket musik och vi körde på. När klockan passerat tolv bestämde vi oss för att börja röra oss mot Råsunda, ville ha bra platser på Norra mellan. Adam och dem hade köpt biljetter på östra så inte lika mycket rush på dem.

Kom fram till Råsunda strax före ett och gick in och tog lite platser. Matchen försenad en halvtimme för att ”aporna på södra inte lärt sig klockan” som klackledaren sa. 14.30 drog det iaf igång, vi hade ett riktigt snyggt tifo (målningarna var världsklass) och på planen stod det ”RÅSUNDA SKA TYSTA DIF EN SISTA GÅNG”. Vackert! Matchen började inte bra men det var rätt bra drag på Norra trots allt. Ju närmare paus vi kom desto bättre såg det ut för de, dagen till ära, helsvart-klädda spelarna på plan. I paus hade jag nästan skrikit sönder halsen men fortsatte ändå sjunga högt i andra.

49′ Lorentzson langar en högklassig dribbling på högerkanten förbi en dif-spelare och får yta. Kliver fram några steg och lägger en boll rakt på Karikari som smygit sig in mellan difs mittbackar, tar ner bollen och klipper till direkt med högern och bollen letar sig in till vänster om Höie. Fullständig lycka. Äntligen! Låg ner med 2-3 pers över mig på läktaren och bara skrek.

Alla vet ju att 1-0 inte är någonting. Man är nästan lika nervös när det står 1-0 som 0-0. Känns som att man har så mycket att förlora.

71′ AIK får hörna till höger och jag pekar på målet på andra sidan och säger till Erik ”Den här sitter fan! Nu jävlar”. Nyinbytte Lalawele lägger hörnan men en dif-spelare nickar ut den. ”Fan också” hinner jag tänka. Erik å andra sidan har inte gett upp. Bangura plockar upp bollen, tar två steg in i banan och Erik skriker ”KLIPP TILL DEN DÅ!” varpå Bangura slår till med kraft och eftersom vi står i princip rakt bakom ser man hela bollbanan innan bollen tar i nät. Inte lycka längre, snarare eufori. Anton sätter sig bara ner på läktaren och börjar nästan gråta av lycka. Jag skrattade och kunde inte riktigt tro att det var sant.

Nu kändes det verkligen som att det var klart. Men 20 minuter i ett derby kan gå hur-jävla-som helst så jag vågade inte riktigt ta ut något i förskott.

86′ Kontring. Helgi får bollen på mitten, många AIKare på väg framåt och få försvarare i dif som hänger med. Bollen ut till Borges på vänsterkanten som sveper bollen bara centimeter bakom djurgårdsförsvararen och den går in på bortre sidan. Det här händer ju inte. Jag jublar inte ens längre, står bara med händerna på huvudet och fattar inte att jag upplever detta. Drömmer jag? Näe det kan inte vara så. Det här är på riktigt. Lönne är så glad att han slitit av sig t-shirten i allt kaos. Jag kramas med alla men kan fortfarande inte få ur mig mer än ”Det är inte sant! Inte sant! 3-fucking-0!”

Djurgårdarna lämnar platsen där de för sista gången blivit totalt förnedrade. Skönt. Jag vill inte ha dit dem mer. Hela andra halvlek var total utskåpning, både på plan och på läktarna. Så jävla skönt. Inte en enda gång fick blåränderna på södra jubla. Istället stod de där i solen i sina regnponchos (vad fan var det egentligen?) och de kunde verkligen inte vara mer malplacerade. De var på fel plats, med fel kläder, vid fel tid.

AIK backade inte för fem öre. Majstorovic som spelat totalt 45 minuter sedan i februari (mot Torslanda) gick in och körde 90 minuter derby och klarade det med beröm (åtminstone andra halvlek). Bangura var tillbaka i gammal frälsar-form och fick kröna det med ett mål. Sista minuterna dånade ”Drömmar av guld” från Norra och de gårdare som faktiskt stod kvar på södra var knäpptysta. Så jävla skönt.

Roligaste under matchen var ”Vi ska galga järnkaninen” kombinerat med järnkaninen himself, hängandes i ett rep från Norra övre och ner. Garvade som fan åt det. Innan matchen var slut hade han dessutom tappat kroppen så bara huvudet hängde kvar. Redigerade en bild jag hittade på nätet så den blev lite snyggare och kan användas som coverbild på Facebook. Bilden finns här.

Efteråt rullade vi mot stan, drog till Polhem Fridhemsplan och käkade och tog en bira. De visade även den andra fotbollsmatchen mellan IFK hatagöteborg och Elfsborg. Vi fick se Farnerud peta in 2-1 och tankarna rullade i huvudet. Vi har allt i egna händer. SWEET!

Därefter hoppade vi på tuben och åkte till Hovet. Erik och jag tog en bira innan matchen började och sedan blev det två var i båda pauserna. Matchen slutade 1-1 efter full tid och Färjestad vann med 2-1 i förlängning. Det kändes skönt att vara tillbaka på Hovet, har saknat det. Lite ”mysigare” känsla där. Tråkigt med bara en pinne men spelet såg ändå helt okej ut. Målet var riktigt snyggt! Janmark blev framspelad av Viklund och behövde bara lyfta in den i målet.

Men! Ingenting kunde förstöra denna dag. Vi hade ju förfan spöat lillebror med 3-0.. 3-0! Tydligen största AIK-segern på 21 år. Vi drog iaf vidare, jag och Erik, till Polhem söder och träffade några andra AIK-bekantingar och drack några bira där. Framåt ett stack tog vi bussen till Fridhemsplan, käkade och tog sedan nästa buss hem till Hässelby. Hade hyfsat dålig röst redan på kvällen och när jag vaknade idag kunde jag inte prata för fem öre. Rösten fortfarande inte kommit tillbaka, hoppas den gör det tills imorrn när jag ska till plugget.

Vi är alltså två pinnar bakom serieledande Elfsborg och möter dem på onsdag nästa vecka. Innan dess har vi dock två andra viktiga matcher framför oss. På torsdag möter vi Napoli borta i Europa League vilket blir jävligt häftigt. Har tyvärr inte möjligheten att åka då cashen inte räckte till, blir dock Amsterdam/Eindhoven i Oktober! På söndag har vi ännu en superviktig match i Allsvenskan. Känns som att vi måste vinna varenda match i Allsvenskan nu.

Förhoppningsvis blir det inte 9 månader mellan varje inlägg nu, ska försöka lägga lite mer tid på att skriva nu då det är rätt kul och har varit delvis uppskattat.

Helsingborg awa-he-heey!

Men hallååååå allihopa. Jag vet att ni inte saknat mig, men det skiter jag i. Nu bestämde jag mig för att skriva lite iaf!

 

Senast jag skrev var efter Gefle borta när vi tagit fem raka 3-poängare. Vi slutade på 6st. Vi har även hunnit sälja 2x Bangura och dragit in storkovan. Mer tänker jag inte gå in på för ni vet redan allt.

Säsongen led mot sitt slut, lika tråkigt och tomt som alltid. Jag och Jerka som köpte biljett till HeIF borta redan i Augusti (vi gjorde samma sak till guldmatchen 2009) bestämde oss för att vi fan skulle ner vare sig det var guld eller inte, för vi har gjort en så förbannat bra säsong! Sagt och gjort så bokade vi även resa med BA (om än i absolut sista sekunden) och laddade ända från Häcken-matchen på Råsunda, som var den sista hemma för i år.

Vi bestämde oss för att köra en hel helg och Erik kom över till mig vid 15 på lördagen då vi skulle se Bajen hamna i kval till Division 1. Det såg så bra ut, men med sekunder kvar lyckades de få till en strumprullare som letade sig in i nätmaskorna. Synd. Menmen, det är bara Bajen och egentligen kan man ju inte bry sig mindre. Stor humor dock att man firade spelarna som att de var guldhjältar när det var dom som satt laget i den situationen under hela säsongen. Haha.

Vi drack några bärs under matchen och sedan käkade vi. Lirade en del NHL men Erik torskade stort och ville inte vara med längre så vi satt mest och snackade skit och gjorde inte alls mycket. Framåt 8-9-tiden på kvällen drog vi iväg till en polare som hade lite inflyttningsfest då han fixat lägenhet rätt nära mig i Hässelby. Vi var där ett tag och hade kul och sen bar det iväg mot nästa fest, lite längre bort i Hässelby. Var i fin form när jag kom dit och vi bestämde att vi skulle dra därifrån runt 2, förbi mig och Erik och hämta våra öl och sen in till stan. Vi spelade ”bussen” (ett kortspel som går ut på att dricka) och jag klarade mig rätt fint igenom det.

Sen drog vi då förbi mig och Erik och tog sedan taxi för att vi var så less på att bära bärsen. Vi kände oss rika trots att det var dagarna före löning. Vi kom in till centralen och käkade lite (tror jag?) och sedan drog vi upp på KBV och satte oss vid en busskur och inväntade bussen och allt annat folk. Simon dök upp, en lirare från typ Norrtälje som har varit med på i princip alla bortamatcher som jag varit på, nästan iaf. Hans polare Gabbe var dock inte med den här gången, minns ej anledningen. Vi satt där och kom på att vi glömt ta med några ipren, för jag kände att jag ev skulle må piss när man vaknade efter en stunds sömn på bussen. Kilade iväg till apoteket, som var stängt. Till Centralen, som var stängd(?!) och sen till 7-Eleven som iaf hade öppet och kunde sälja lite piller åt mig. Kom tillbaka och då hade det dykt upp en del folk, bl a reseledare Robban. Nåväl, klev på bussen och tog en bärs men kände sen att jag nog behövde sova lite om jag skulle orka med hela dagen. Sagt och gjort så somnade jag och sov ett par timmar. Blev väckt några gånger av Erik som tyckte jag var en sån jäääävla lamer och att han minsann inte sovit något. Lyckades dock sova hyfsat fram till typ 8-9 när jag kände mig lite mer utvilad. Sänkte några öl till och var snabbt på gång igen (det märktes att man druckit hela kvällen innan..). Var igång i nån timme innan Erik, den hycklaren, hade somnat.

Vi var tidiga till Helsingborg, var nog där innan halv 12 ens, så någon kläckte idén att vi skulle ta färjan till Danmark fram och tillbaka. Det lät som en självklarhet i mina öron. Jag skakade Erik och skrek ”VAKNA ERIK! VI SKA TILL DANMARK! TAGGA!” och han såg, när han väl vaknade, mycket brydd ut. Vi klev av bussen vid krogen som låg precis vid färjeterminalen, bingo! Vi gick in och skulle köpa biljett över. Inga problem och billigt var det också. Jerka däremot, full som han var, tyckte att expediten som sålde biljetter över var oförståelig med sin skånska och bad honom att ”hålla käften bara” vilket resulterade i lite svårigheter att ens få köpa biljetten. Det löste sig dock och vi klev på första färjan som kom.

Jag gick med en öl i handen och det kom fram en gammal gubbe och bad att få smaka, självklart sa jag. Såg ut som en riktig alkis, men han pratade iaf inte skånska vilket gjorde mig glad, han bröt dock lite på typ finska.. Vi klev på båten och gick in i taxfreen där vi köpte två plattor öl var och jag köpte också en flaska tequila. Vi satte oss i restaurangen och öppnade ett flak. Vi drack bärs och sjöng lite när en kvinna som jobbade kom fram och log och sa att ”Jag förstår att ni har kul, men skulle ni kunna dra ner på sången?” och vi gick snällt med på det, vi är så ruskigt trevliga vi AIK:are. Då dök alkis-gubben upp igen och vi bjöd honom på en öl från vårt flak, återigen ruskigt trevliga. Helt plötsligt var vi i Sverige igen och jag märkte knappt att vi hunnit åka, så det var bara att kliva av. Vi gick till bussen som stod utanför krogen och dumpade in alla plattorna öl.

Vi kilade sedan in på krogen och nu börjar minnena avta lite. Minns att vi satt där inne och drack öl iaf, och att jag lirade lite Blackjack-maskin. Vi drog sedan över vägen och käkade kebab och sedan in på krogen igen. Någon gång däremellan har mitt VISA-kort försvunnit. Får panik och springer tillbaka till kebaben men dom har inte sett något. Inser att jag måste spärra det och får tag i ett nummer som jag ringer. Klart, gick jävligt smidigt och ett nytt kommer på posten. Hon jag pratade med måste ha haft riktigt roligt då jag lär ha sluddrat en hel del. Well well, Erik var skyldig mig en hög med pengar så han fick ta allt på sitt kort hädanefter. Som tur var behövde jag knappt handla något mer då jag utan problem klarade mig utan fler öl. Man borde kanske prova på Jocke Halls idé med att bara dricka folköl. Eller vafan, Hall är ju lastgammal, jag är fortfarande ung och pigg. Det funkar. På krogen träffade vi ett litet gäng grabbar som jag aldrig sett förut, men som också åkt med BA ner. Ena killen presenterade sig som ”Tja, det är jag som är jag!” och så fortsatte det, och vi drev likadant tillbaka. Jag frågade nog typ 4-5 gånger vad han hette, men jag minns fortfarande inte. Han kan ha hetat Robert, men det är ett long-shot.

Det ryktas om att vi därefter marscherade till arenan och när vi kom in så gick vi till ståplats och ställde oss, var inte långt kvar till matchstart. AIK började matchen ypperligt med mål utav Helgi Danielsson på nick, efter ett inlägg från Lalawele Atakora. Det var väldigt avslaget på resterande del av arenan tycker jag, då de faktiskt skulle fira sitt guld. Men de var väl redan trötta på det då det var klart för flera omgångar sedan. Vi höll igång bra hela matchen vill jag minnas. Heif kvitterade i slutet av första halvlek. I andra halvlek stod Ivan Turina, monstret, för årets räddning á la Casillas. Fast Turina är ju lite bättre.

Efter matchen blev det planstormning från båda håll. Vi blev dock inringade av poliser efter bara någon meter, men det räckte för att få tacka och klappa om spelare och tränarstab innan de stack ut i omklädningsrummet.

Vi stod där i hörnet av planen och hoppade och sjöng allt vi kunde medan Heif-supportrarna mest stod inne på plan vad det verkade som. När sedan speakern, på äkta bonde-vis, började skrika ut förnamnen på spelarna och deras fans skrek efternamnen var det någon som började skrika ”HORUNGE!” efter varje namn. Alla hakade på och vi stod och hade kul, ingen aning om det hördes, men det var jävligt roligt iaf. Till och med poliserna som stod närmast flinade åt spektaklet. Poliserna var faktiskt rätt trevliga, eller iaf inte otrevliga. När vi fick information av de trevliga poliserna att AIK tyvärr inte tänkte komma ut igen kände vi att det var nog. Tog oss tillbaka över läktaren och ut till bussen. När vi klev på hade en tjej däckat på min plats och den andra platsen stod våra fyra flak öl på, och de fick inte plats nån annanstans och Erik snodde åt sig platsen bredvid Simon. Jag fick stå helt enkelt. Efter ett tag lyckades jag hi-jacka Eriks plats, och när han kom tillbaka så var tjejen borta. Då kom även ”det är jag som är jag” förbi och satte sig på våra ölflak och röjde lite med oss. Vi körde Dale Cavese och.. låt oss kalla honom Robert, trummade på ordentligt på ena ölflaket. Vi höll igång bra länge och till slut var det inte så uppskattat av folket runt omkring där många redan somnat.

Efter ett tag slocknade även jag och vaknade upp när vi var i Gullmars vilket var skönt. Klev av med Jerka i centralen och beställde taxi då vi hade en drös flak + lösa öl och tuben slutat gått. Vi kände oss fortfarande rika (trots att jag inte ens hade något kort kvar). Märkligt.

Vaknade utan att ens vara bakis och kunde nu räkna in ännu en allsvensk arena bland mina besökta, och vi hade riktigt roligt.

 

Tack alla som var med för ännu en grym resa, så syns vi på några bortamatcher i hockey i vinter och laddar inför dunderåret 2012!

Kommer försöka göra en sammanfattning av fotbollsåret 2011 i ett inlägg senare.

 

Piis aot,

Affe

%d bloggare gillar detta: